Jag bara måste berätta om min sjuka, knäppa, twisted dröm inatt.
Den var helt.. tok bara.
Jag skulle åka hem med bussen men 42 som gick ända hem gick tydligen inte så jag hoppade på 44 i stället. Efter att ha pratat lite med busschauffören som så snällt erbjöd sig att ändra bussturen så jag kom hem satte jag mig ganska långt bak i bussen. Jag tänkte inte på en gång men han såg lite underlig ut. Med näst intill klotrunt ansikte och mörka buskiga ögonbryn, men frisyren var välkammad, nästan för välkammad.
Vi kom fram till en parkeringsficka invid vägen, en sådan där lastbilar brukar stå när chaffisen behöver ta en liten rast. Du förstår säkert vad jag menar. I vilket fall så stannade han bussen där och sa åt mig att jag var tvungen att gå av bussen på en gång. När jag tittade på honom den här gången såg han ännu konstigare ut och frisyren som legat så fint tidigare var nu alldeles rufsig. Han skrek att jag skulle gå av för det fanns inte mat så det räckte till alla.
Om detta skulle varit en tecknad serie skulle jag vid det tillfället fått en glödlampa över huvudet för det var då jag insåg att chauffören och alla de andra passagerarna var hundar. Tro det eller ej, men hundar var de allihopa även om de såg ut som människor. För att vara mer exakt vågar jag säga att den arge busschauffören var en schäfer. Hundarna hade sett bacon liggande i hästhagen som vi åkt förbi och var genast tvungna att äta upp alltsammans.
Dock slutar historien inte där. Några ögonblick efter bussen började vända kom en polisbil. Den såg inte ut som vanligt men ni får föreställa er den själva, jag kan ju inte skriva hur mycket som helst. Polisen bromsade in när han såg mig stå där vid vägkanten och frågade vad som hänt. Jag talade om att jag fick hoppa av bussen för att de andra skulle äta. Polisen som skymtat hundschauförens ansikte sa irriterat att "Honom har jag hört talas om förr." Därefter sade han att det var för farligt för mig att gå över vägen själv, för där fanns inget övergångsställe. Han körde bilen väldigt långsamt tvärs över vägen så att jag var skyddad när jag korsade den, sedan körde han iväg och jag gick hem.
Jag fattar inte varför man drömmer såna knäppa saker ja mena en buss full med hundar som såg ut som människor. GALET!
Kram på er //E
Jag skulle åka hem med bussen men 42 som gick ända hem gick tydligen inte så jag hoppade på 44 i stället. Efter att ha pratat lite med busschauffören som så snällt erbjöd sig att ändra bussturen så jag kom hem satte jag mig ganska långt bak i bussen. Jag tänkte inte på en gång men han såg lite underlig ut. Med näst intill klotrunt ansikte och mörka buskiga ögonbryn, men frisyren var välkammad, nästan för välkammad.
Vi kom fram till en parkeringsficka invid vägen, en sådan där lastbilar brukar stå när chaffisen behöver ta en liten rast. Du förstår säkert vad jag menar. I vilket fall så stannade han bussen där och sa åt mig att jag var tvungen att gå av bussen på en gång. När jag tittade på honom den här gången såg han ännu konstigare ut och frisyren som legat så fint tidigare var nu alldeles rufsig. Han skrek att jag skulle gå av för det fanns inte mat så det räckte till alla.
Om detta skulle varit en tecknad serie skulle jag vid det tillfället fått en glödlampa över huvudet för det var då jag insåg att chauffören och alla de andra passagerarna var hundar. Tro det eller ej, men hundar var de allihopa även om de såg ut som människor. För att vara mer exakt vågar jag säga att den arge busschauffören var en schäfer. Hundarna hade sett bacon liggande i hästhagen som vi åkt förbi och var genast tvungna att äta upp alltsammans.
Dock slutar historien inte där. Några ögonblick efter bussen började vända kom en polisbil. Den såg inte ut som vanligt men ni får föreställa er den själva, jag kan ju inte skriva hur mycket som helst. Polisen bromsade in när han såg mig stå där vid vägkanten och frågade vad som hänt. Jag talade om att jag fick hoppa av bussen för att de andra skulle äta. Polisen som skymtat hundschauförens ansikte sa irriterat att "Honom har jag hört talas om förr." Därefter sade han att det var för farligt för mig att gå över vägen själv, för där fanns inget övergångsställe. Han körde bilen väldigt långsamt tvärs över vägen så att jag var skyddad när jag korsade den, sedan körde han iväg och jag gick hem.
Jag fattar inte varför man drömmer såna knäppa saker ja mena en buss full med hundar som såg ut som människor. GALET!
Kram på er //E
